Paul Quinn, Paul Quinn... Paul Quinn & The Independent Groups Will I ever be inside of you har varit en favorit sedan jag upptäckte den för några år sedan. Framförallt titelspåret är så vackert, svulstigt och dramatiskt att man kan bli svimfärdig för mindre. Skottland, soul och Scott Walker. Och Paul Quinns mörka röst är hela tiden aldrig mindre än underbar.

När jag nu lyckas lägga vantarna på den två år äldre skivan The Phantoms & The Archetypes från 1992 är jag först lite avvaktande. Jag hade länge trott att Will I ever be inside of you var hans enda skiva (någon annan skiva finns t.ex inte med i Allmusic.com). I alla fall inte under namnet Paul Quinn & The Independent Group. Jag blir också lite rädd att skivan ska vara mycket sämre och kanske fläcka min bild av Paul och hans grupp. Men, men... Det är bara att lyssna! T.ex på låten Superstar. Lika dramatisk, lika hjärtskärande och lika hjärtekrossande som Will I ever be inside of you.

Kan inte riktig historien om vad som hände Paul Quinn sedan. Och inte innan heller. Men jag läste någonstans att han drabbades av någon svår sjukdom efter Will I ever be inside of you. Om det stämmer blir ju allt bara ändå värre. Sorgligare. Man kan få för sig att musiken är ännu mer desperat...

Och så är det ju så sorgligt att det inte blev några fler skivor!