Mode kan vara såå tråkigt. Tänk stilguider, livsstilsmagasin, boken Snyggt och det nya heterosexuella modemagasinet för män: King. Självfallet har jag inte läst tidningen, men det räcker att se omslaget för att förstå vilken typ av tidning det handlar om - Schenkenberg, bilar och snyggare solbränna... Karolina Ramqvist har såklart rätt när hon hävdar att den nya så kallade meterosexuella mannen bara är någonting som har slagit igenom på utsidan - på insidan hittar du samma grabbighet och samma slentrianhomofobi.

Men mode kan ju också vara kul. Att handla fina skor i en bra butik är till exempel rätt roligt. Exempelvis på Nitty Gritty i Stockholm. Fina lokaler, bra utbud och kunnig och hjälpsam personal. Mode kan ju helt enkelt vara mycket mer pop (något man kan glömma bort bland tidningar som King).

I något av de tidiga numrena av tidningen Pop på nittiotalet hävdade Andres Lokko något i stil med att pop det är att gå in ett par nya Clarks till Smokey Robinsons Ooo Baby Baby. Neil Tennent ska ha hävdat att popmusik handlar om två saker: kläder och förändring. Det stämmer nog; idag gick jag in ett par Nicholas Deakins till Tenniscoats Tree or Not to Be.