Stina Nordenstam har en syster!

Emma Nordenstam har släppt skivan "Sånger mellan 18 - 22" på Vesper Recordings, och rent musikaliskt är inte likheterna med Stina stora. Det skulle väl i sådana fall var det ledsna och sköra, eller nåt... Emma sjunger välartikulerade visor med en betydande nerv. Och med ett eko från sjuttiotalet som kan anklagas för att vara både mossigt och proggigt. Nu har jag ännu bara hört pyttelite av hennes musik, men musiken ger mig ändå kalla kårar, eller berör mig i alla fall. Fina, poetiska och fyndiga svenska texter framförda med en känslighet som inte bara lockar till jämförelse med Turid och progg utan kanske också med mer erkända sjuttiotalsmusiker som Joni Mitchell, Carpenters och Carole King. Men hur bra de jämförelse egentligen är vet jag inte riktigt då jag som sagt bara hört en liten del av hennes gärning.

Jag får dock i alla fall känslan av mitt sjuttiotal och min barndom och bilder av Sverige som jag ibland glömmer bort och som både gör mig lite rörd och lite sorgsen.