Sorg i hjärtat. Eller, nja, lite besvikelse i alla fall.
Idag köpte jag Morrisseys senaste singel. Både på sju tums vinyl och på CD. Tre nya låtar. Mina förväntningar var väl inte de allra högsta, måste jag erkänna. Eller både och... De två senaste singlarnas b-sidor har inte varit speciella, även om jag måste erkänna att jag gillar Mexico mycket. Fullängdaren hade ju många topper, även om inte allt var bra - så det borde ju kunna glänsa även här? Speciellt om man har följt Morrissey under många år. Jag skulle till och med vilja påstå att när Morrissey har varit som bäst har b-sidorna alltid tillhört de allra bästa låtarna. I bakvänd kronologisk ordning: This is not your country, Lost, Nobody loves us, Whatever happens I love you och Jack the ripper hör alla till några av Morrans allra bästa låtar.
Men, men dessa b-sidor håller verkligen inte godkänd Morrisseyklass. Och det är ju tråkigt. Ska han någonsin komma tillbaka igen? Med sina hemligheter förpackade som b-sidor; brev som muntrar upp; vinyl som ger styrka... Framtiden får utvisa...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar