2008-12-03

Spellista v.49



1 - Kieran Hebden & Steve Reid - Tongues
Har börjat lyssna lite på senaste skivan NYC, har gått tillbaka och lyssnat lite på förra årets Tongues. NYC är bra och intressant och kommer säkert att växa. Tongues låter ännu bättre idag än när den kom. Hebden och Reids samarbete verkar inte röna jättemycket entusiasm och uppmärksamhet överlag sådär, själv kan jag inte riktigt sluta att lyssna. Det finns en väg framåt där någonstans jag inte vill sluta följa.

2 - Pixies - Monkey Gone To Heaven
Bring The Noise fick mig att leta fram den här gamla klassikern som jag var tvungen att spela, om det nu var, tre eller fyra gånger i rad under dagens promenad.

3 - Harold Budd & Brian Eno - The Pearl
Någonstans en slags föregångare till Sakamotos och Fennesz samarbete och en fantastisk skiva.

4 - O.V. Wright - Let's Straighten It Out
Om Motown var förra veckans soulbolag är Hi records den här veckans. Vid sidan av Al Green var antagligen Wright och Peebles deras största sångare.

5 - Ann Peebles - Trouble, Heartaches & Sadness
Och vilka röster sen...

6 - Clogs - Stick Music
Kanske deras allra finaste skiva.

7 - Hanna Hirsch - Imorgon
Hela skivan är fin men kanske inte så konstigt att jag gillar den minst gitarrtaggiga låten bäst. På toppfina Diskret förlag (där alla absolut måste hålla utkik efter Pär Thörns kommande ljudboksinläsning av sin fantastiska gamla En kväll inbillade jag mig att jag var psykiskt sjuk).

8 - Moondog - Witch Of Endor
Veckans Moondog-favorit.

9 - Dinosaur jr - Freak Scene
Kan bero på Bring The Noise, kan bero på livet.

10 - The Matthew Herbert Big Band - There's Me And There's You
Det känns som om två av mina stora favoriter - Matthew Herbert och Kieran Hebden - verkligen är någonting på spåren i sina olika djupdykningar och omtolkningar av jazzhistorien (jazzframtiden).

Inga kommentarer: