2005-05-21

Efter ett antal Saint Etienne- och Stereolab-excesser, pianomusik och stillsam elektronik kunde man ju räkna ut att det snart var dags för lite oväsen igen...

Konono nr 1 – Congotronics var makalösa grejer (tack Andres…). Tumpiano, "African chants" och hemgjord elektronik - och så känns det som om den modernaste, mest spännande musiken just idag inte hade kunnat komma någon annanstans ifrån än just Kongo. Afrika har inte känts så nära sedan Joe Claussells milleniskift och hans makalösa skiva Language.

Congotronics är verkligen någonting annat. Jag samplar mina egna tidigare ord här (den gången om Marsen Jules): "Har vid något tillfälle hävdat att den enda riktigt bra musiken, den enda musik som egentligen är värd att bry sig om är den musik som är "svårfångad". Den musik som är omöjlig att kategorisera, den musik som ännu inte har fått något namn, som inte har paketerats och stoppats in i ett litet fack. Eller med andra ord: den musik som bara inte är riktigt färdig ännu, som inte spelar i en tradition eller "tillhör en scen", utan som istället redan är på väg någon helt annan stans. Och det är ju dit man vill hitta!" Congotronics finns just nu där någonstans (bara just nu! hur länge? ingen som vet...). Det låter afrikanskt – det går inte att ta miste på vilken kontinent den här musiken kommer ifrån; det knallhårda beatet är afrikansk samba på oljefat, rösterna, körerna påminner (för den som lyssnat så lite på afrikansk musik som jag) om stunder hos Fela Kuti och det råa användet av elektronik kan man hitta rötter i hos en sån som King Sunny Ade. Men detta är någonting du aldrig hört förrut – allt ovan, men sammanfoga det med något som skulle ha kunnat vara influerat av krautrock (om det inte hade varit så osannolikt), den trasigaste Autechreelektronican, en egen rå form av gammal techno och någon punkig futuristversion av gammal friformsjazz och du kanske kan gissa hur det låter... Spela låten Paradiso högt och du befinner dig plötsligt i en uråldrig ravefest i framtiden.

Om den gamla Jamaicaklassikern The heart of Congos har jag tidigare skrivit: "Det är musik som är så säregen att det låter som om den kommer från framtiden och från den yttersta urtiden - samtidigt!" Congotronics skapar samma känsla... Det är någonting med Congo…

"This music comes from somewhere unknown and offers hope that there are worlds of music out there, unexplored and waiting to be discovered.", skriver BBC i sin recension. Det finns mer att upptäcka…

Inga kommentarer: