2007-02-04

It's Ok

Ligger i soffan med någon slags söndagsblues. På TV: Kunskapskanalen med Löftenas land, dokumentärserien om det svarta amerikas historia. Mycket Chicago och femtiotal i detta avsnitt. Fullkomligt fantastisk, jag förbannar att jag missat de första delarna och hoppas verkligen att det kommer någon typ av repris. Intressant, lärorikt och förstås en massa bra musik, från Howling Wolf till gamla pastorer som minns ungdomens dagar och rosslar fram den ljuvligaste gospeln…

Surfar runt lite… Går in på The Crickets topplista för första gången på länge, länge… Ny låt av Kevin Rowland! Kan det verkligen vara nåt? Ska han verkligen lyckas resa sig ur sin aska – göra något verkligt intressant – ännu en gång? Men nya demolåten It’s Ok Johanna är väl ändå allt rätt fantastisk? (Eller kan det vara så att jag är lite förvirrad?) Upplyftande är väl kanske när det gäller denna typ av soulgospelpop ett lät klichéfyllt adjektiv – men det är precis så den känns! Dessutom ser han ju fantastisk ut, i hatt och käpp och mystisk mustasch. Precis som på Don’t Stand Me Down tycks kläderna, looken lika viktig som någonting annat.

Gospel, soul, kläder, Rowland – känns som modernism (kanske den modsrevival en kompis gissade var i antågande?) och/eller ett sorts nittiotal och ändå något, som på rätt sätt, alldeles säkert behövs just nu. I mörka kalla Stockholm, Sverige, Världen… Lite av den värme som ibland kunde infinna sig på vissa ställen, på den tiden när till och med nåt sånt som Oh, Happy Day (Love and Happiness!, I Shall Not Be Moved! eller ja du vet) kunde mixas in på några av Stockholms dansgolv.

Eller, jag vet förstås inte, men vem behöver inte drömma om lite värme, kärlek, vår och ljus, gospel och dans mörka kvällar i mörka februari?

3 kommentarer:

Tatti sa...

Just när man trodde att man var sjukt trött på allt vad Dexys heter så visar han återigen vart skåpet ska stå.

Daniel sa...

Johan Ulveson har en rolig hatt och gör en strålande låt.

Elias sa...

Ja just det! Eller vadå? Han är väl rätt tröttsam?, om än kul ibland...