2006-07-07

Fotbloggs-VM vol.2



Så, då är det bara två dagar kvar, tills det är fyra år till nästa fotbolls-VM. En kär gammal vän man tycker om när han väl kommer på besök, men som man nog ändå bara orkar med en månad vart fjärde år...

Jag lyckades i alla fall pricka in ett av VMs semifinallag - Portugal. Annars blev väl inte alls det här fotbolls-VMet som man hade tänkt sig det - men, såklart, rätt bra ändå... Och ja, i alla fall för Italien och Frankrike då...

Ända sedan Platini och Tiganas tid på åttiotalet har jag haft en speciell fäbless för fransk fotboll. Fransk fotboll och fransk fotbollskultur som i mångt och mycket framstår som Englands själva motsats. Hur hårda och tuffa de franska mittlåsen än är så är det elegans framför kamp, delikatesser framför ruff. En coolness när engelsmännen framstår som desperata.

Det engelska laget har alltid hela det fotbollstokiga landet bakom sig. Det franska laget bryr sig inte alls den vita franska eliten om på samma sätt... Frankrike har ju som land aldrig varit en fotbollsnation på samma sätt som sina grannar Italien, Spanien, Tyskland och England. Det kanske är lite fånigt, men detta skapar en känsla av att det franska laget slår underifrån på ett annat sätt än England och Italien.

Så, självfallet hejar jag på Frankrike på söndag... Italienarna, med Cannavaro i spetsen, verkar dock grymt hungriga. Den som står upp längst när VM-slutspelets två bästa försvar möts kommer att vinna...

1 kommentar:

Elias sa...

"delikatesser framför ruff. En coolness"... Ja, du... till en viss gräns i alla fall...