2005-12-14

Årets album



01. TAHITI 80 – Fosbury
Bagateller! Små, enkla, smått nonchalanta, ibland närmast klichéfyllda popsånger. Men de skjuter också ut i rymden på ett sprittande lekfullt vis. 0% gothrock och i år kändes ingenting viktigare i min lilla värld, i alla fall inte när jag var på bra humör. Spring i benen, nyfikenhet och kärlek!



02. DIFFERNET - The Title Of The Record Is The Text Printed On The Cover, Or Nothing At All
Jag älskar verkligen det här bandet. Det är någonting i deras sätt att behandla ljuden, formera samman och bygga om dem till poplåtar. Som en trestegsraket: det fungerar i bakgrunden, det fungerar som poplåtar och det fungerar som ett lagom spännande ljudexperiment (ja, just lagom spännande - inte för mycket och inte för lite utan istället hela tiden så väl avvägt att man aldrig blir för störd… man vill hela tiden fortsätta lyssna…).



03. MARSEN JULES – Herbstlaub
Ett litet höstlov som fladdrar iväg på en abstrakt vind av elektronik; en lätt smekande vindpust av någon slags nyklassisk brusbefriad Fennesz-variant av storm.



04. MARKUS GUENTNER – 1981
En stillsam, men ändå smått oroande promenad i Stockholm eller Berlin som ibland skjuter iväg i annalkande terroristattacker för att dock slutligen hitta hem till Hotel Shanghai.



05. THE MONTGOLFIER BROTHERS - All My Bad Thoughts
Kan kanske framstå som retro eller gammaldags som en annan gammal Scott Walker-platta, men den som säger så har också missat att framtidens estetik i lika stor mån byggs ihop av nåt sånt som just en gammal Scott Walker-platta som någonting så banalt som ny teknik (eller ny musik). Och även om The Montgolfier Brothers nu kanske inte låter så mycket som Scott Walker så skulle jag mycket väl kunna tänka mig att om de fortsätter att utveckla den känslomässiga intensiteten som finns i sånger som Journey’s End så kan deras nästa platta mycket väl vara en Scott 4.



06. KONONO#1 – Congotronics
I Kongo är det kanske annorlunda än här, men även där blandas gammal (uråldrig!) musik samman med ny (dock lätt utsliten) teknik för att tillsammans skapa ljud, rytmer och sång som även vill få dig att dansa.



07. ANIMAL COLLECTIVE – Feels
Hade av någon anledning fått för mig att de här katterna i och med förra årets fina Sung Tongs sett sina bästa dagar, men på Feels är de fortfarande heta på gröten i vackra sånger som Grass och Loch Raven.



08. GOLDMUND - Courdery Road
Kanske inte Sylvain Chauveau (vars Un Autre Decembre jag håller som esset i genren ”2003-2005 års pianomusik i någon slags electronicakontext”) men lätt, vackert och formidabelt som bakgrundsmusik (vår tids kanske mest underskattade musik) och ändå: ibland så fina melodier att man nästan (men bara nästan!) hör en liten tår falla.



09. OUT HUD - Let Us Never Speak of It Again
Kanske inget fullkomligt, fulländat album men ändå… Med It´s For You som en gnistrande diamant – där popen och dansen fick vara tillsammans på ett sätt som den alldeles för sällan fick vara 2005, utan att det blev någon typ av dumelectro av alltihopa – vill jag mycket starkt pusha för även dess omgivning där ravefesten och Saint Etienne är lika självklara beståndsdelar. Utan att det bara låter Cola Boy om alltihop.



10. BROADCAST - Tender Buttons
Kallt och hårt och kyligt vackert där popmelodierna gärna hade fått vara ännu fler men där ändå Tears In The Tyyping Pool, Corporeal och övrigt liknande funkar alldeles utmärkt.

2 kommentarer:

rasmus sa...

Rundan på Soulseek gick bra, nu kan jag konstatera att din lista var FET!

Elias sa...

Hej Rasmus! Fet? Hmm... jag kan i alla fall inte låta bli att känna mig lite nöjd med att ingen av mina favoriter föll ihop med någon av de som hamnade på Musikbyråns topp 30...