2005-11-28

Friday Bridge - The Lady Julie

Ibland stöter man på sådant – mitt bland allt som är okej, eller som inte är okej – som känns, om inte mer, så i alla fall: annorlunda.

Friday Bridge ger oss på The Lady Julie en glimt av en annan värld. Det där som är så få förunnat. Senaste tiden har jag nog mest hittat dit genom introvert, instrumental och kanske till och med progressiv elektronisk musik av ett eller annat slag. Inom det som vi skulle kunna kalla popfacket känns det – i alla fall nu 2005 – som att det är lite svårare att hitta dit. Något som självklart gör att man blir lite extra sprallig när det väl händer. Svenska Friday Bridge är egensinnigare, glamorösare, elegantare – och boende i Frankrike. Hur beskriva? Svårt (såklart, när jag gormar på om att det är ljudet från en annan värld jag hör – den kan väl inte jag beskriva?)! Men, kanske på något sätt ändå: som om Virginia Astley, Kate Bush och Cocteau Twins hade varit yngre, haft mer popkänsla och varit inlåsta i Paris med en liten synth och små, små, näpna, kärlekskranka melodier? Mikado? Så svävande som Astley, Bush eller Fraser men samtidigt hårt hållet och ihopknutet till sju små vackra poppaket där den drömmande känslan aldrig får möjlighet att tära på melodierna...

"80-tal möter 1800-tal" skriver någon på den här bloggen... Och jag har just nu faktiskt svårt att tänka mig en mer attraktiv tidsperiod.

Till våren kommer hon att medverka på Friendly Noise nya, efterlängtade samling "Are You Scared To Get Happy?" och så kommer hon med en fullängdare… och nu är det jag som beställer Friday Bridge 2 från Bedroom recordings...

Inga kommentarer: